S2E2 - Tåg och julaxlar

2/12:

Nisse satt och dagdrömde och blicken hade fastnat på träden som svischade förbi utanför tågfönstret när det sprakade till i högtalarsystemet och tåget börjar tappa fart fortare än vad ett tåg som åker brukar göra.

- Dessvärre måste jag meddela att en hjulaxel gått sönder, sade tågpersonalen. Inte så konstigt då underhållet för tåg dragits in för att ge mer budget åt NSB:s avdelningar för kostnadsbesparande åtgärder samt nya IT-system för schemaplanering.

Evakueringen av tåget påbörjas och Nisse försöker hinna med människorna i gula och orangea västar men lyckas irra bort sig i skogens mörker. 

Precis när han bestämt sig för att sova under en gran hör han skrik och skrän. Skränet utgörs av en välbekant stämma.

- Men det kan väl ändå inte vara… 

- Men för hela Hälsingland och Häcklefjäll, vad gör du här?! Utbrister rösten som tillhör ingen mindre än Snöhäxan.

- Vad gör du själv här?! 

- Jadu, jag jagar undan irriterande snorungar som springer omkring och gör Tiktok-videos med sina mobiler.

Mobil, tänker Nisse… En sån skulle jag behöva för att ringa till NSB och säkerställa att jag kommer med ersättningssläden.

- Jag hänger med dig och letar efter patrasket och förintar de där toktik-sakerna de gör, vad nu det är! Så kanske jag kan få låna en mobil av dem när jag är klar med det förintanted, om jag ber snällt.

Nisses egna mobil hade laddat ur då han sträcktittat på SVTs brillianta serie Reneriet som handlar om Reinar Dahlén och hans strävan att skjutsa folk fram och tillbaka till Finland. Mycket konstigt hände i den historian skrockade Nisse för sig själv så högt att Snöhäxan starkt började ångra sina ungdomliga drifter.

- Men du skulle ju också… Började Snöhäxan säga men Nisses tankar var någon annanstans. Han tänkte på scenen där den elaka kaptenen av misstag ramlade av båten då han valt att inte tro på gravitationsteorin. 

Scenen utspelade sig ungefär såhär, som Nisse minns den. Kaptenen hade sett en video på Fäjsboken där de påvisat en konspiration involverande Isak Nysten (han som fick ett päron i huvudet) och Albert Ensten (som hade en relativt intressant teori och en speciell till sådan) och dess inblandning i ett globalt nätverk av skurkaktiga skurkar som ville styra allt. Oklart varför eller hur. Efter det så slutade gravitationen att funka för kaptenen så han ramlade av båten. Det sista man hörde av kaptenen i scenen var orden “Om jag bara hade faktagranskat hade jag inte behövt dö nu, åh nej, en haj, aaaah, vad gör en haj i Östersjön? Det är ju helt osannolikt, aj mitt ben, aj mitt andra ben, aaah nu dör jag, gurgel, aaah”. En klassisk replik av Per Storberg i sin roll som kapten Viggen.

- ... och så vore ju ditt problem löst! Avslutade Snöhäxan och var riktigt nöjd över sin ypperligt geniala lösning på Nisses problem.

Nisse som inte hört ett smack av vad Snöhäxan sagt muttrade bara något och tackade för förslaget som han inte ens hade hört. Dels för att inte vara ohyfsad, men mest för att han tyckte att hans egna idéer var bättre än alla andras så varför lyssna på nån annan?

Snöhäxan var lite fundersam varför Nisse inte valt att följa hennes utmärkta idé men ville inte påtvinga sin idé ytterligare en gång. Fin i kanten som hon var.

Plötsligt blixtrade det till i skogskanten en bit bort!